Taro - så smakar och tillagar du knölen säkert

Har du sett taro i en asiatisk matbutik och undrat om det är en potatis, en sötpotatis eller något helt annat? Taro är en stärkelserik stamknöl med mild smak och krämig konsistens, men den måste tillagas ordentligt innan den äts. Här går jag igenom vad taro är, hur den smakar, hur du lagar den säkert och vad du kan använda den till i ett vanligt kök.

Vad är taro egentligen?

Taro är en tropisk växt vars ätliga del är en knöl som växer under jord. Den säljs ofta som taro root, även om den botaniskt räknas som en uppsvälld stamdel. Växten heter Colocasia esculenta och tillhör familjen kallaväxter.

Knölen har ett brunt, strävt skal och ett vitt eller ljust violett kött med små prickar. Taro odlas särskilt mycket i delar av Asien, Afrika, Karibien och Oceanien, där den länge har varit en viktig basråvara. Jag tycker att den är mest intressant som ett alternativ till potatis när man vill ha en lite tätare och mer sammetslen konsistens.

Det är lätt att blanda ihop taro med sötpotatis, kassava eller jams. De används ibland på liknande sätt, men växterna är olika och taro har en egen smakprofil. Taro kan också förekomma i pulverform, i bubbelte och i asiatiska desserter, men den färska knölen är den bästa utgångspunkten om du vill förstå råvaran.

Hur smakar taro och vad skiljer den från potatis?

Tillagad taro smakar milt, lite jordigt och svagt nötaktigt. Konsistensen är ofta mjukare och mer klibbig än potatis, särskilt när knölen mosas eller kokas länge. Den fungerar därför bra i rätter där du vill ha fyllighet utan att tillsätta mycket grädde eller fett.

Skillnaden märks tydligast i en puré. Potatis blir luftig och smörig, medan taro ger en slätare och mer elastisk puré. Jag skulle inte ersätta potatis med taro i varje recept, men i soppor, currygrytor och asiatiskt inspirerade rätter gör den ofta större skillnad än man först tror.

Så tillagar jag taro på ett säkert sätt

Rå taro kan irritera mun och svalg eftersom den innehåller kalciumoxalatkristaller. Därför ska du inte smaka på den rå, och du bör gärna använda handskar när du skalar den om huden är känslig. Ordentlig upphettning är grundregeln.

1. Skölj knölen och skär bort eventuella skadade delar.
2. Skala den med en stadig skalare eller kniv.
3. Skär i jämnstora bitar så att allt blir klart samtidigt.
4. Koka i lättsaltat vatten i ungefär 20-30 minuter, beroende på bitarnas storlek.
5. Kontrollera med en gaffel. Köttet ska vara helt mjukt, utan hård kärna.
6. Häll av vattnet och använd taron direkt eller låt den svalna före vidare tillagning.

Du kan också ånga taro i cirka 25-35 minuter eller baka den i 200 grader i ungefär 35-45 minuter. Ugnsbakning ger en torrare yta och djupare smak, medan kokning passar bäst när du vill göra puré eller soppa.

Ett vanligt misstag är att behandla taro som potatis och ta av den från värmen så snart den känns nästan mjuk. Det räcker inte alltid. Om den känns sträv i munnen eller ger en stickande känsla ska du inte äta den, utan tillaga den längre. Vilda växter som liknar taro kan dessutom vara giftiga, så använd bara råvara från en pålitlig försäljare.

Vad innehåller taro och passar den i hälsosam mat?

Taro innehåller främst kolhydrater i form av stärkelse och ger därför energi ungefär som potatis, ris eller andra rotfrukter. Den innehåller också fiber och mindre mängder protein, vitaminer och mineraler. När taro kokas utan mycket fett blir den ett mättande tillbehör som lätt kan ingå i en varierad kost.

Det är däremot inte en magisk hälsoråvara. När taro friteras eller blandas med mycket socker förändras måltidens energiinnehåll snabbt. Jag föredrar kokt eller ugnsbakad taro tillsammans med grönsaker, baljväxter och en proteinkälla, eftersom den då får samma praktiska roll som potatis men med en annan smak och textur.

För personer som behöver tänka på kolhydratmängden är portionsstorleken viktig. En rimlig start är ungefär 100-150 gram tillagad taro per person som tillbehör. Den exakta mängden beror förstås på resten av måltiden och individuella kostbehov.

Så väljer, förvarar och använder du taro i Sverige

Välj knölar som känns fasta och tunga i handen. Skalet får gärna vara torrt och helt, men undvik taro med mjuka fläckar, mögel, djupa sprickor eller en jästaktig lukt. I Sverige hittar du den oftast i välsorterade asiatiska eller internationella matbutiker, ibland färsk och ibland fryst.

Förvara färsk taro torrt, mörkt och luftigt. Jag lägger den inte i en tät plastpåse i kylskåpet, eftersom fukt kan påskynda försämringen. En hel knöl håller ofta i flera dagar till ett par veckor beroende på hur färsk den var vid inköp. Tillagad taro bör kylas ner snabbt och ätas inom 3-4 dagar.

Läs också: Papayakärnor - Från avfall till kökskrydda? Upptäck smaken!

Tre enkla sätt att börja

• Taro-puré: Koka mjuk, mosa med lite olivolja eller smör och smaka av med salt, vitpeppar och citron.
• Rostad taro: Blanda kokta bitar med olja, vitlök och paprika och baka tills ytan fått färg.
• Taro i soppa: Låt bitar sjuda i en grönsaks- eller kokosbuljong. Knölen gör soppan fylligare när den börjar falla sönder.

Du kan även använda taro i curry, dumplings och asiatiska kakor. Taro-blad förekommer i vissa kök, men de kräver särskild tillagning och ska inte behandlas som vanliga salladsblad. För hemmaköket är knölen ett enklare och säkrare sätt att börja.

Taro blir lättare att lyckas med när du följer tre enkla regler

Köp råvaran från en seriös butik, skala den försiktigt och tillaga den tills den är helt mjuk. Det är egentligen allt som krävs för att få en god introduktion till taro.

Jag skulle börja med en liten mängd i en soppa eller puré, där den milda smaken får stöd av vitlök, ingefära, chili eller kokosmjölk. Då märker du snabbt varför taro har blivit en uppskattad basråvara i många kök, samtidigt som du slipper göra den första provlagningen mer komplicerad än nödvändigt.